Dagen då solen aldrig steg upp,
dagen jag aldrig gick upp.

All den här tiden som jag vilat och velat
Vilat och väntat och kastat bort
Inte nu, kanske sen kommer jag också tycka
Att allt dåligt för med sig nåt gott

När man är sjuk gnäller man gärna lite extra,
även de man egentligen bara tycker är lite jobbigt
blir ofta väldigt jobbigt. Man tar helt enkelt
all skit samtidigt för att man snabbt ska se
solen bakom molnen igen.

Idag har jag jobbat i uppförsbacke och har fortfarande
på mig pyjamasen, speciellt jobbigt var de när jag insåg
att min advensljusstake inte fungerade och började gråta.
Ja ni hör själva vilken jobbig dag jag haft.
Humörsvägningar, kanske klimakteriet.

Nu har pingvingen som bor i mitt huvud påminnt mig om
att livet inte är så farligt ändå.
Ryck upp dig innan du rycker ner dig själv.

Idag var jag så himla mycket lärare när jag gled fram i korridoren med min nyckelkedja runt halsen och en koppkaffe i handen, om jag var nöjd då.

"Ej är så gott, som gott man säger,
öl för människors ätt;
ju mer du dricker, dess mindre vet du,
vart din vett tar vägen"




Har pluggat konstant hela dagen känns det som.
Och man lär sig lite under tiden, tycker den här delen av Havamal var lite rolig.
De här är en del av dikten Havamal, sägs vara ord från självaste Oden och det var ett av många råd om hur man skulle hålla sig levande och välmående i en hård värld.

Imorgon ska jag stå och prata om det här i en klass som inte gillar svenska, och inte vikingatiden heller för den delen.
Men imorgon, imorgon ska jag göra vikingarna det mest spännande de vet.

Jag såg din lilla rumpa igår, den var snygg!





De finns vissa människor som man verkligen mår bra av att umgås med,
de vet precis vad de ska säga för att få en att bara må väldigt bra.

Tvättstugekrig och arga lappar!
Jag undrar vilka de är som orkar lägga ner så fruktansvärt mycket energi på en så onödig grej.
I slutet av månaden är bokningslappen alldeles nerklottrad av meddelanden och pilar till varandra om vad som är rätt och fel. Till saken hör inte heller att de är särskilt svårt att få en tvättid i vår tvättstuga så var kommer all ilska från?
Vilka är de som känner sig tvingade att uttrycka sina känslor på det här viset.
Jag finner det hur som helst ganska roande, de är lite spännande att läsa och se vad de kontrar med.

"Ha där fick de svar på tal!"

Så tänker de säkert när de sprungit upp i sina lägenheter och låst dörren och öppnar inte under några omständigheter och om de ringer på flera gånger så de börjar låta som en melodi hör man inifrån

Ehh, hallå...vem är de?

De är iaf så jag tror att de går till i tvättstugekriget och arga lapparvärlden.

Andra dagen avklarad.
De är svårt att göra lektionsplaneringar,
de är bara att konstatera.

Men man får en del bra tips hur man ska hantera vissa situationer.
Om någon elev frågar något man inte vet eller ifrågasätter vad man just sagt tittar man bara på eleven lite nonchalant och säger:

De är jag som är experten.

Och så fortsätter man bara i samma stil som om inget hade hänt.

Första dagen idag på min praktik.
Av någon anledning är elever på
gymnasiet mindre skrämmande än
de på högstadiet, känns bra.

Handledaren är försvunnen
tills på fredag och här ska
de planeras med litteraturen
under vikingatiden och
språksociologi.

Nu kör vi!

Vad gör man när ens vänner spårar
ur totalt och börjar engagera sig
mer för mitt liv än deras eget.

Och allt detta pga musiken