Nu är slutet nära....

Jag är så hungrig att jag knappt syns, och de är inte på skoj!!!!
Så där hungrig att jag börjar bli lite förbannad, alla som känner mig vet hur jag blir. Irriterad och jävla, jävla, jävla!
Önskar jag hade något flottigt i min hand, men icke.
Nu sitter ni såklart och tänker, men laga mat då för fan ditt mongo....
Lätt för er att säga era jävla, jävla, jävla!

Nu blire bacon!

Lagom är bäst
precis så tänkte jag när jag vaknade upp imorse med lite lagom träningsvärk i axlar och rygg efter gårdagens lektion med tema "matta". Vi stod på händer och hjulade i två timmar, lagom snurig efter de.
Att jag har varit gammal gymnast och höll på tills jag var 13år är inget jag tänker gå ut med inför klassen, vill inte ha några onödigt stora krav på mig haha.
Råkade också sträcka någon liten skitmuskel i rumpan så de var lite besvärligt men nu känns de bra igen.

Idag är det endast föreläsningar, HB med Endokrinologi och träningseffekter och sen bollspel med volleyboll.

Vi har så galet roliga lektioner så de är kul.
Nu ska jag städa upp lite här hemma innan jag ger mig iväg till Blåsenhus.

Hej de är jag som är Jennie, jag arbetar som hobbypsykolog och relationscoach....


ja lite så skulle man väl kunna säga, mitt liv känns lite som de iaf.
Vet inte vad som gör att folk gärna drar sig till mig och vill berätta om sitt liv/problem/förhållande.
Och när jag väl inte får veta de så hör jag mig istället fråga frågor som

Hur känns det då?
eller
Ja, jag förstår dig, men du måste ju också tänka på att....

Ibland brukar jag lite spontant känna

Håll käften, jag har väl för fan min egna skit att trampa runt i

Men för de mesta så känns de lite skönt att höra att ingens liv är riktigt felfritt, liksom mitt. Iofs har jag på sista tiden sagt väldigt många gånger

Mitt liv är så jävla bra, allt går så himla bra hela tiden

För tillfället så stämmer det ganska bra, de här året har verkligen startat med dunder och brak.

Mitt största problem just nu är att jag glömde köpa cola...ICA som ligger 100meter bort kan nog råda bot på de skulle jag tro.
Så de jag har att säga er är att


just nu är mitt liv ganska lätt att leva, grymt glid!

Andra dagen i skolan och temat var bom

Alla som känner mig vet hur oerhört smidig och välbalanserad jag är så självklart var de inga problem för mig!
Eller...

Nej naturligtvis krånglade jag mig fram på bommen och sa absolut inte till någon att jag faktiskt har varit gymnast när jag var yngre (ingen skulle tro på mig iaf) då jag inte ville ha några som helst förväntningar på mig.

Många var duktiga och några hade dock inte alla flingor i paketet men allt gick smärtfritt och inga skador skedde.

På schemat står nu en dusch och sen...ja vad händer sen. Förmodligen ingenting.

"Nej vi kommer inte behöva någon vattenflaska, vi ska ju bara leka namnlekar"

Trodde jag ja....

Första dagen i skolan bestod av rundvandring på nya skolan följt av namnlekar och styrkepass.

Riktigt trött och glad i kroppen gick jag hem och kände mig grymt nöjd över min dag.
Imorgon står redskapsgymnastik på schemat och jag längtar redan tills imorgon.
Men först kommer jag sova galet gott inatt känner jag, ska försöka vägra träningsvärk.

ny vecka, nya möjligheter.


Och fortfarande är jag ledig, den här ledigheten börjar driva mig mot tristess.
I helgen har varit toppen med vin och andra trevligheter.
Nu är det en ny vecka igen och idag ska jag ner på stan och frossa i träningskläder, vi får väl se hur det går.

Första bakisdagen 2010, check!

Igår hade vi en liten vinkväll som resulterade i en stor vinkväll som sen resulterade i fyra tomma flaskor vin och jag mår därefter.
Ligger fortfarande i sängen och känner mig som sju svåra år, eller snarare 22 svåra år.
Efter mitt kylskåp är tomt och jag skulle storhandla idag så ligger jag här och knaprar på chips som envisas med att åka in under pyjamasen, fruktansvärt frusterande.
Önskar att jag just nu hade fler bakisknep.
Känns lite som att jag var i klimakteriet förut, (hur tusan nu de känns, men jag misstänker att de var något liknande jag fick en släng av) kallsvettades lite och allt kändes väldigt jobbigt.
Det här inlägget tog ett tag att skriva så nu börjar jag faktiskt må lite bättre, tror till och med att det är möjligt att jag kommer överleva!

Malin är i Polen och dricker den godaste ölen, Simon är i St Anton och åker grymmaste skidåkningen, och jag, jag är i Uppsala och dricker päronsaft och känner mig väldigt nöjd med livet.

Den här veckan kommer bli något utöver de vanliga. Träffa vänner jag inte träffat på alldeles länge och bara ha de nästan lite för bra.
Ibland är de bara så gott med
päronsaft

I dag är dagen då jag åkt skidor 1mil, inte vilken dag som helst kan vi ju sammanfatta det hela med. Har även lyckats elda i micron (jag har då eldat värre saker, brödrostar mm.), jag tog mig samman och packade min väska och är nu redo för Uppsala igen.
Jag behöver Uppsala och jag har hört via säkra källor att Uppsala behöver mig.

Vi ses imorgon Uppsala, och till alla er andra lösdrivande folk är allt jag har att säga,

Godnatt!

Nu har jag precis skrivit klart min "individuella skrivuppgift" som det så fint hette. Känner mig rymt nöjd, började igår och blev klar idag. Lagom seriöst skrivit för en lagom (o)seriös uppgift.
Resten av dagen blir en dusch innan jag åker in och hämta mamma på jobbet och lite shopping på ica på de.
Ikväll kommer Carro och Krill vilket ska bli mysigt.

Imorogn ska hela familjen Landin till Zinkgruvan och kolla på skidtävling, skicross står på tapeten och det ska bli riktigt kul att se.

På tisdag bär det förmodligen av till Uppsala igen, de behöver jag.
Jag lurkar omkring här hemma som en riktig gammal slusk. Här om dagen tävlade vi om vem som inte hade duschat på flest dagar, det blev ganska lika men behöver nog inte ta upp vem som vann.

Nu kräks jag nästan lite i munnen av att tänka på det så nu hopp in i duschen!

Igår eftermiddag kilade jag hem till bästaste killarna i stan och käkade innan vi drog på bio, sedan drog vi hem till dem igen och drack lite gott vin tills vi inte orkade vara vakna längre, jag har uppgraderat mig från att få sova på mattan till soffan, känns mycket bra!
Vi såg "Luftslottet som sprängdes", har sett "Flickan som lekte med elden" också men jag måste säga att luftslottet var lite bättre, inte riktigt lika blodigt.

Imorgon kommer de bli en grym dag. Drar till Stockholm för att träffa Malin, än så länge har vi planerat vegetarisk lunchbuffé på Herman´s. Blir lite uppdaterande om allt och från stort till litet, de mesta vet vi ju redan men alltid kul att höra om den 10h långa resan på Ybuss. Äntligen får vi lite tid tillsammans igen efter alldeles för lång tid ifrån varandra! Jisses vad jag har saknat dig!










Ses imorgon!

Igår var det en ritigt mysig kväll.
Det bjöds på mycket god mat och blev även bastu innan.
Ett väldigt lugnt nyårsfirande men de var ganska skönt må jag säga.
Efter de hade guidad runt i sitt himla fina hus utbrister värdinnan glatt

"och här har vi ditt rum Jennie, singelrummet"

Skämten fortsatte naturligtvis att hagla om att vi sedan skulle ha en parcermoni och att jag då skulle splittra ett par, humorn var de inget fel på.

Hur som haver är jag nu tillbaka i Uppsala, känns galet tomt, Jossan har börjat flytta så de finns inga saker kvar nästan och jag känner mig oerhört ensam efter att hela lovet haft människor runt mig.

De är två personer som jag saknar lite extra idag, för att jag inte sett dom på ett tag och inte fick fira in de nya året med dom.



De är året ska bli ett bra år!